Får man nån hjälp eller?

Åh herre min låda!

Jag har upptäckt att min passion har gått över till en befruktad, bepestad, besatt, begeistrad, bemästrad, bestämd, beroende, bebodd(?), och en massa andra kända och okända be-prefix, kärlek av/med/över/i Glenn Danzig.

Denne man, titan bland titaner, får mitt hjärta att bli hård som sten, dom gånger jag börjar bli blödig. Han är som en trevlig cancersvulst för en pervers onkolog. Han är som en Ferrari för en fjårtiz, som en bajamaja för Bajsmannen, som ett fyrtakts-komp till AC/DC.. kort sagt - Han är allt en grabb vill och kan vara!

Jag slänger villigt o gärna av mig kläderna, men mer än gärna slänger jag gärna på en platta med The Misfits, Samhain eller Danzig där min lilla gullesnutt Glenn sjunger i.
Sen kan man ju inte förneka att alla heter Glenn i Göteborg, vilket gör det hela så jävla mycket bättre!!!

Dagens hologram

Fula människor ljuger mest.

Det här är min dag idag!

"Äntligen måndag äntligen. Livet börjar om på nytt igen. Helgen är svunnen, veckan är kommen, alla plockar fram den glada munnen."
I HELVETE HELLER!

Denna måndag är piss, dunder, makadamm, sunkig, bögrövig, makaber och en smula sadistiskt tragisk.

Då undrar ni med förundrande blickar, är världen på väg att gå under?
Nej den är kvar.
Är det nån som står dig när som har dött?
Nej alla jag inte tycker om lever.
Är det nån som har tvingat dig till osedvanligt äcklig sex?
Nej, tyvärr.
Är det din bil som har gått sönder?
Ja det är det!
Har du glömt att tömma spilloljan igen?
Nej, men jag har ju redan svarat ja.
Är det problem på kärleksfronten?
Vilken jävla kärleksfront? Men jag har ju redan svarat ja, kan inte du säga till den andra hjärnhalvan att kommunicera med varran, så jag slipper att sitta här o svara på frågor som jag redan kan svaret på o som redan har blivit besvarade?

-PAUS-

Såja.. nu har jag äntligen fått ordning där uppe, det är inte lätt att få två symbioslevande parasiter att hålla sams, speciellt inte i min sjuka värld av subtil porr och bokbål.

Min bil gick sönder i fredags. Min stora tuffa bil. Mitt monster till bil. Mitt lastbilsreggade monster har gått sönder och tur är väl det.
Dock ville jag ej att skiten skulle gått sönder, jag ville ha den ett tag till. Planen var att den skulle målas partysvart nu i helgen. Men när vi skulle flytta mitt bands replokal i fredags, hörde jag hur det pös misstänksamt efter att jag stängt av motorn. Jag fruktade det värsta - Ett sprucket bromsrör. Nej, sån otur hade jag som tur va inte! Men det pissade som in i hell där under bilen o jag va tvungen att göra som alla rutinerade amerikanska filmknarkspanare under 70-90-talet.. jag var tvungen att smaka på skiten. Vatten, det smakade vatten. Vatten med en fånig metallisk smak och en tämligen oljeaktig konsistens, men ändock vatten.
Det va kylet som jävlades med mig.
Efter att ha telefonkonsulterat min personliga bilmekaniker, tillika äldsta bror, kom vi fram till att det var en sk. frostplugg som spruckit (Läs: rostat sönder).

Om du nu är inne på att köpa van från göteborgsområdet, ska du sluta läsa nu.







Planen är nu att svetsa igen hålet o sälja skiten så fort som möjligt, till första bästa lättlurade ungdom. Dock måste jag ändå måla om bilen, sålänge ingen är sugen på att äga en bil med en stor, fet o fyllemålad kuk på motorhuven. Vilket jag inte tror att nån människa känner sig manad att göra, förutom jag o kanske nån mer, men vem det är tänker jag defenetivt inte säga!

Så.. försvinn från mitt virtuella vattenhål, för nu ska jag ta itu med min egna vardag o det är svårt nog;)

Den här dagen o vilken sorg!

Denna dag började görruttet!
Jag blev hemsläpad av min bror inatt vid fyra-snåret, full som en kastrull.
Jag hade varit på moderaternas valvaka och visat mitt drickasugna ansikte där, till allas höga nöje..

Men nog om gårdagen, jag ska snart göra en ytterligare återblick. För att undvika dödshot och diverse andra sexuella påhopp, ska jag fatta mig kort och försöka initiera Dig, min enda läsare, till en kavalkad av errorz!

Idag blev jag som sagt väckt ganska abrupt. Spritstinkade, skelögd o fyllekåt blev jag ledd till jobbet, med ett häpnadsväckande stånd i min kalsong (jag hade kunnat byta ut 'stånd' till 'fjong', så att det rimmade. Jag röstade ner det förslaget, för jag tyckte jag var för barnslig).
Min käre bror, tillika blindhund, tyckte att jag borde dölja ståndet bättre, än att låta det peka rätt ut ifrån mina mjukisbyxor. Jag bad han lite snällt o sockerinlindat att fara åt helvete, han är inte min chef!

Väl på jobbet har jag snyggt o prydligt tagit på mig mina arbetskläder, ett par svarta arbetsbyxor, en pikétröja o arbetsskor, och gjort mig redo för att möta dagen. Jag kom ner till min arbetsplats o drabbades av ett sjuhelvetes blodtrycksfall o föll ihop som ett dataintrång där på golvet.
Likblek, skakandes o sönderslagen tar jag mig upp, för att i ögonblicket efter min skadeöversyn läppja på kaffe.

Kaffet e svinnykokt o har en medeltemperatur på 8000C. Mina dementa händer hade på nåt mystiskt sätt förvandlats till två piratkrokar o vägrade fungera. Således innebar det att koppen, med dess innehåll, forserade en vägg av luft, innan det slog ner som en vintervarm smekning. Dock höll denna svala o behagliga känsla i sig i ca: 0,23 milisekunder, innan den grå fattade att 'Shit! Det är va onajs' (Som shit-va-najs-Johan förmodligen skulle uttryckt sig).

Min grad av onykterhet, kolapsen o kaffet till trots, bestämde jag mig för att fortsätta jobba. Dumt gjort.

Mobilen ringer på eftermiddagen o displayen säger Jenni. Jennivad? Jennivem? Jennifer? Jennivarför? Men framförallt Jennitjejjävel! Jag stålsatte mig o svarade.
Hon undrade om jag hade haft kul igår. Det hade jag ju, så jag svarade ju ja på det. Samtidigt som detta skådespel fortsätter med nervösa frågor o återhållsamma svar, har min hjärna gått in i Blitzkrieg-mode och bombar sönder allt vett och förmåga att va sund och logisk.
Resterna av köttmos får nån form av kontakt o en elektrisk impuls skickas iväg. Denna impuls träffar en annan nervcell, som i sin tur träffar en annan överlevare från Luftwaffes attack. Detta leder till att jag avbryter henne mitt i en av hennes frågor och undrar vem i hela fridens namn hon är.
(TACK HR. HJÄRNA FÖR ATT DU ÄR SÅ FINKÄNSLIG!! Kunde inte denna impuls ha skickats fel eller bara gått ut i tomma intet. NEJ! Den va tvungen att gå till mitt sämsta område denna dag: Munnen).
Hennes reaktion lät inte vänta på sig, utan att hon fixade ganska snabbt ett slut på samtalet. Ganska högljudt, ganska abrupt, men väldigt skönt ändå.. för jag vet ju vilken standard jag har när jag är full.

Men jag har överlevt dagen. Jag har ridit ur den med bravur, lite ont i arbågarna o ett fint rött märke på magen, men jag är nog lite snuskig ändå.

Just det ja! Vi vann igår, om du nu missat det.
För att fira, kan jag rekomendera Manowar - King of kings (Ganska ghey, jag vet, men det är ju ändå Manowar).
Ett band jag nog aldrig kommer att rekomendera, oavsett hur långt o hur snabbt man än väljer att gå med sin Walkman, kommer Therion aldrig att va ett band på den listan.. hihi.

Dagens hologram

I skidbacken:
Every turn is a sign of fear!

Knäckno

Ah.. ännu en ny sk. skandal i den politiska debatten.
Det känns ändå lite gött att det händer nåt i Sveriges politik. Alla tycker att dom e så jävla tråkiga hela tiden. Typ som ens moster, med halslång, ribbstickad yllekofta i en varmt doftande brun kulör.
Snart e det bara mord, kidnappning o terroristbrott som fattas på listan, sen är den svenska politikscenen precis som samhället dom själva ska representera o vem gillar inte en politiker som är precis som sig själv?

Därför ska jag rösta på mitt fantasifoster den 17:e sept.

Rösta rött, lev blått, snacka grönt o jobba svart!